Mormor Maj!

19 December 2010 tog ditt liv slut.

Du dog som gammal, men jag fick aldrig säga till dig hur mycket du har betytt för mig under min uppväxt, jag är otroligt tacksam för alla brev och kort du skickat till mig under många år. När du hälsade på klämmde du alltid mig på tårna och du fick mig alltid vara lugn.
Jag vet att det varit svårt för dig att inse att jag faktiskt växt upp och att jag inte längre är den flickan jag var på sista kortet du fick och hade på mig. Jag dyker upp 7 år senare och är 16 år äldre. jag försöker förklara men du förstår inte, jag hämtar kortet och förklarar. Varje gång jag har besökt dig har jag fått förklara varje gång.

Du var den mormorn jag såg upp till älskade och aldrig ville glömma.

Jag fick aldrig chansen att se dig en sista gång, men nu är du i himmlen och jag kommer aldrig släppa tankarna från dig. Du var så pigg trots sista operationen, även om du var demens så var du alltid den bästa och den som vågade! jag såg upp till dig, och det gör jag än idag.

Jag sa flera gånger att jag skulle åka och hälsa på dig ensam och att du skulle få träffa marcus, men det blev aldrig av. Idag avled du på hemmet och jag önskar jag kunde fått säga hejdå och att jag älskar dig. Min mormor!

Vila i frid, jag älskar dig! <3