tankar

Det finns så många orsaker till varför jag har min blogg och många varför jag sällan skriver i den.

Varje dag händer nya saker, nya framsteg, samt nya baksteg. Jag vet inte riktigt vart jag står på min skala. Det har varit jobbiga år i mitt liv, med otroligt mycket motgångar.

Mina tre år på Barn och fritidsprogrammet har varit väldigt konstiga. Det har varit mycket bråk, tjafs och händelser under hela tiden, saker som jag ofta pratade med A om, och hon ställde upp och fick mig att orka även när jag ville hoppa av, hade det inte varit för henne och de andra få personerna som stöttade så hade jag inte haft en utbildning idag.

Min studentdag var en väldigt omtummlande dag, när jag sprungit ut där och sett den glädejen i mig själv och sen ser hur min ena syster fäller tårar, och nästa börjar osv. Så blev jag helt ställd, jag förstod för en gång skull att de faktiskt finns där och älskar mig! Varje gång jag lämnar dem så blir jag ledsen, det värsta jag vet är att se mina syskon åka ifrån mig.. Jag vet ino mig själv att vi ses snart igen, men det är inte lätt att ha syskon på flera tio tal mil ifrån!

Det finsn dagar i mitt liv när jag ligegr ner på min kudde och försöker hålla mina tankar och tårar tillbaka! Men ibalnd lyckas jag inte och kan somna gråtandes. Det finns dagar i mitt liv då jag somnar leendes!

Alla där ute behöver någon, man klarar sig inte ensam!
Jag vet att det finns en flicka, en flicka jag har slängt massor av skit på som antagligen läser detta! Jag ångarar det som hände, du har fått tagit alla skit när jag haft det jobbigt. Men jag älskar dig, och du är en av mina största förebilder! var den du är, jag älskar dig! <3