mig själv i dig!

för 17år sedan föddes en flicka som heter Eleonor.
Hon växte upp med sin mama, pappa och syskon i en villa i Skepplanda.
Hon hade många vänner, men en stack ut lite extra den killen heter Martin, Martin Sutinen.
De låkte ofta ihop, hade jämnt roligt. Jag minns vårat träd ovanför simhallen där vi var varje dag. Lekte ofta med bilar och spelade tvspel men det var roligt, jag minns din lilla syster så glad och postitiv.

Efter 10års vänskap flyttade Eleonor till Göteborg då hennes pappa och hon inte kunde bo kvar i ett så stort hus, så vi valde Göteborg före allt annat. Där var hon bosatt i 6måander sen fortsatte flyttandet till herrljunga där hon bodde i 6 månader. Sedan var det dags för nästa hus till ett ställe som heter Ljung. Där har hon iallfall stannat i 6 år nu, visst låter det bra? Men sagen är inte slut ännu, Eleonor har tagit kontakt med många från Skepplanda som stod henne nära, hon försökte på många oliksa sätt att leta fram Martin, hon frågade folk i Skeppalnda men de hade ingen aning. Men för ca 5 måander sen kom jag på att Facebook, han kanske har det. Vilket han hade vi började våran konversation där, där han även skrev att var var på båten mellan sverige och Tyskland han hade praktik. Sen fick jag hans nummer och vi började prata. sen dess har vi pratat nästan varje dag.

Men idag på msn så hände något märkligt, vi kom djupare in på samtal om oss själva, och på något sett så ser jag mig själv i honom! De han har gått igenom har jag också gått igenom, jag är på väg uppåt och jag ska fanimig hjälpa honom upp också! Visa att han är en värdig kille! Han ska inte må dåligt, har jag gjort mig själv en tjänst, ska jag även göra honom en! Först och främst så ska jag börja med att träffa honom, vilket jag hoppas sker snart!

Martin Sutinen, jag ser mig själv i dig! Jag saknar dig!